Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vadförskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades medöppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personligaåsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används iden vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett braverktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet.

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter..

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka?Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser.

Vårt arbete försöker belysa hur drama och dramapedagogik används i undervisningen, samt att skapa en djupare förståelse för hur drama och dramapedagogik används och upplevs av lärare. Intresset för dessa frågor väcktes under vår praktikperiod, då vi ofta möttes av frågor och undran över vår utbildning inom kme. Vi har även varit nyfikna på om lärare ser något samband mellan lek och drama, och hur de definierar begreppet kreativitet i en lärandesituation. Metoden som vi har använt oss av för att finna svar på våra frågeställningar har varit kvalitativ genom intervjuer av åtta lärare och faktasökning i litteraturen. Genom våra intervjuer upptäckte vi att om drama används så är det vanligast förekommande som avslutningsprojekt på ett tematiskt arbete i form av teater och även i värderingsövningar.

Utvecklingen av självförtroendet är en pågående process. Ett dåligt självförtroende hos skolelever återspeglas på deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjälpa och hur i så fall? Vad är dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan på att motverka dåligt självförtroende hos elever. Underökningen baseras på litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan..

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik.

Denna uppsats handlar om dramapedagogik med personer inom äldreomsorgen. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka känslor som upplevs och ges uttryck för när personer inom äldreomsorgen får arbeta med drama. Frågeställningarna har varit följande: Vilka känslor konkretiseras i mötet med drama? Hur kan drama uppmuntra deltagarna att våga uttrycka sina känslor? Hur påverkar deltagarna varandra när de arbetar med olika dramaövningar? Vilka upplevelser och tankar tar deltagarna med sig efter fem dramaträffar?.

Abstract Som dramapedagog är det vanligt att man får uppdrag att leda vuxengrupper som inte själva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rädsla och ett stort motstånd vilket man som dramapedagog måste hantera och förhålla sig till. Frågeställning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur är deras syn på detta arbete? Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal där resultatet har redovisats som en gemensam berättelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat på att den springande punkten för att få ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama är att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lärande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 ? 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området..

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

I den här studien bearbetas området pedagogiskt drama i förskolan. Vårt syfte är att belysa vad förskollärare anser att pedagogiskt drama innebär samt att diskutera hur förskollärare förhåller sig till pedagogiskt drama i förskolan. Vi vill även undersöka om pedagogiskt drama används medvetet eller omedvetet i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen är genomförd med 22 insamlade enkäter och två intervjuer. I intervjuerna deltog två dramapedagoger.

This essay is built upon the subject of drama. Its purpose was to examine if drama was a good and important educational method to/for children, and if drama is enhancing childrens self-esteem and self-confidence. By reviewing the results from literature and interviews, my intention was to compare the results, in order to find out what the views of the literature and respondents on drama was.I used qualitative interviewing, to find out what the teachers had to say about drama, and I used literature that was relevant to the purpose of the essay. I took a deeper look at the meaning of educational drama and pedagogical drama was, and also the meaning of self-esteem and self-confidence, in order to connect it with the results from the literature and the interviews.  After studying the literature and the interviews, I could see coherence, and therefore compile a result.  Both literature and the interviewed teachers considers drama to be a good and important method within the educational school and that drama positively has got a strengthening effect on childrens self-esteem and self-confidence.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..